Antalet som får diagnosen skiljer sig dock kraftigt. I Sverige är både allmänheten och sjukvården medvetna om glutenintolerans, och testar många patienter. Därigenom får många också diagnosen. I andra länder är man mindre medvetna om glutenintolerans, testar färre patienter, och färre människor får också diagnosen glutenintolerans.

Genom att screena (aktivt leta fall av glutenintolerans) blodgivare (de som lämnar blod) kan man få en uppfattning om antalet personer med glutenintolerans i ett land. Screening av blodgivare har visat på en hög förekomst av glutenintolerans även i länder där diagnosen sällan ställs (ex. Nordafrika). Fram tills nyligen trodde man att glutenintolerans var ovanligt i södra Asien men studier från Indien har visat att många fall av maginfluensa egentligen beror på glutenintolerans. I den nordindiska delstaten Punjab talar man om sommardiarré, vilket kan förklaras av att man äter en vetebaserad diet under sommaren (chapatti) medan man äter majsbaserad mat under vintern. Även i Sydamerika har man funnit höga siffror av glutenintolerans. Sammanfattningsvis är nog glutenintolerans en ganska vanlig sjukdom i de flesta delar av världen. Allra högst siffror har faktiskt rapporterats från Berber-folket i Sahara där ett av tjugo barn (5%) har glutenintolerans.

I en stor svensk studie drabbades 1/2000 personer utan celiaki av tuberkulos, att jämföra med 1 av 600 personer med celiaki. Det är lika med en 4-faldigt ökad risk för tuberkulos vid celiaki. Det är oklart varför patienter med celiaki (diagnostiserad celiaki) löper en ökad risk för tuberkulos, men det är känt att patienter med celiaki är allmänt mer känsliga för vissa infektioner. Kanske beror detta på en kvarstående inflammation i tarmen även efter att man påbörjat gluten-fri kost, kanske på att man som patient får i sig alltför litet D-vitamin. D-vitamin är viktigt för kroppens försvar, inte minst mot tuberkulos.

Men det viktiga i sammahanget är naturligtvis att mer än 99% av alla med celiaki inte drabbas av tuberkulos.

Mitt intresse för celiaki väcktes i samband med ett besök i Bolivia. Jag fick förmånen att åka till Bolivia för att bedriva forskning om amning. Väl där upptäckte jag att få sjukdomar hos barn orsakade så mycket elände som magtarminfektioner. När jag kom hem till Sverige igen kände jag att jag ville börja med forskning, och forska kring magtarmsjukdomar. Jag började forska kring inflammatorisk tarmsjukdom (IBD; omfattar t.ex. ulcerös kolit och crohn’s sjukdom), men efter ett par år gled jag alltmer över mot att forska på glutenintolerans.

Fram till 2008 har jag skrivit ett 30-tal vetenskapliga artiklar om glutenintolerans, och jobbar tillsammans med flera doktorander med att kartlägga orsaker till glutenintolerans samt vilka följdsjukdomar patienter med glutenintolerans drabbas av.

Jag hoppas hinna skriva litet på min glutenintolerans-blogg varje vecka.

Till sist, av bara farten kommer jag nog oftast att skriva ”celiaki”, det är samma sak som glutenintolerans.

Jonas